My sisters keeper

Jag brukar ju ha låttitlar som överskrifter men idag har jag inte det, ni märker nog varför.
Jag har precis kollat på filmen My sisters keeper.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Man får sig en rejäl tankeställare. Och inser att det finns så mycket viktigare saker i livet än vad det blir för middag, småbråk med vänner, fester, killar osv.
Filmen handlar om en tjej, Kate, som vid tidig ålder får diagnosen leukemi. Den finns ingen donator som har delar som matchar hennes blodgrupp etc. Hennes doktor ger hennes föräldrar ett alternativ, ett barn till. Genom mammans ägg och pappans spermie tar man ut de bästa delarna (dom som kommer att passa Kate bäst) och planterar sedan in detta i mamman. Detta barnet blir då endast till för att förse sin sjuka syster med delar och blod när hon behöver det.
Tillslut vill hon inte längre förse sin syster med delar och startar en rättegång mot sina föräldrar som gör vad som helst för att hålla Kate vid liv.
Under den tid som Kate är sjuk träffar hon en kille och dom blir kära.
Det är en väldigt rörande film, jag har suttit och gråtit igenom hela och jag brukar verkligen inte gråta mycket.
Man lär sig att uppskatta de små saker i livet som är så viktiga. Jag rekommenderar den.
Det finns såå många människor som varje år dör utav cancer oavsett var man har den. Personligen känner jag ingen som har cancer. Men jag har många kompisar som har/haft nära i cancer, många som dött...
Jag har just nu en kompis vars farmor skulle operera bort cancer i magen, när läkarna hade börjat operationen såg dom att cancern hade spridit sig. Hon har nu bara några månader kvar att leva.
Jag har också en kompis son nyligen mist sin mamma i cancer.
Det är en hemsk sjukdom, det är det verkligen. Tänk att veta att man bara har en viss tid kvar att leva. Vad gör man då? Allt man alltid velat göra och aldrig haft tid till? umgås med alla vänner? är så mycket det går med familj?
Om man är det, med familj och vänner mer än vanligt, kommer inte dom sakna personen extra mycket då?
Jag vet inte, jag har bara funderingar, inga svar
smulan <3

Kommentarer
Postat av: Anonym

hei sötis:)

roliga fråågor:)



1. det enda ja absolut älskar e min rumpa faktiskt. så ingen komplex där..



2. det där ja skrev om att bröst kan bli större. det var ett skämt. jag hittade på lite grejer eeheh. men sen finns det tabletter som sägs förstora. men vem vet om d verkligen funkar.



3. när folk skrev till mig lite elaka grejer pga att de trodde jag var hotgossip så blev jag rädd, ledsen. nu på efterhand tänkte jag: oj.. ja fick ju fler läsare!

fast ändå.. man vill inte bli helt känd. d kan nog vara väldigt jobbigt. o jag vill ibland vara anonym av mig, eheh

2010-02-07 @ 21:31:48
URL: http://psychedelique.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0