Who says
så fort jag hör att någon loggar in finns det ett hopp där om att det ska vara du, är det inte du känner jag besvikelse. Om det nu är du som loggar in sitter jag bara och väntar och hoppas att du ska skriva till mig. Jag är oftast för ivrig och skriver till dig istället med en fasa i kroppen fall du skulle dissa eller vara elak eller något sådant.
När jag träffar dig in real life blir jag som förstelnad och vågar inte riktigt vara mig själv, vågar inte riktigt prata med dig så som jag gärna skulle vilja. Känns som jag har många bollar i luften nu. Om det inte skulle funka mellan oss så finns det alltid någon annan. Fast ingen lika bra som dig.
Alla andra verkar så töntiga, omogna, idioter i jämförelse och samtidigt är jag så osäker, är det du? Jag vet inte. Guess I have to figure it out on my own.
Hjälper inte riktigt att du är min systers vän. Jag vet inte. Jag vet aldrig. Kommer nog aldrig få veta heller. Men jag tror, att jag äls.....
Kommentarer
Trackback
